Och fredagen bjöd på årets sista (?) dopp.

Nej, inte för mig.

Jag har inte ens haft ett första i år.

Men min Trean sprang på sommarben rakt ut i sjön så kaskader av glitter stänkte högt upp i höstluften.

Pärlande skratt och undangömt hutter.

Humör bjöds det också på.

Till slut.

När kvällen nalkades och blev rätt sen efter intensiva vardagar.

Känslohud så tunn och humöret sprakande levande direkt under ytan.

Lockad till leende, tills ilskan påmindes igen och armarna i kors med bortvänt ansikte.

Gullungen min - du är alldeles ljuvlig när du känner dig arg.

Godnattsaga och varma ord och försiktiga kramar och stundtals glömdes allting bort.

Men i sängen.

Under täcket.

Då kom tårarna.

Skruttpluttan min.

Det är inte lätt att vara fyra, nästan fem.

Kikade till henne nyss.

Svettigt varm under täcket.

Långluggen klistrad vid pannan.

Rofyllt sovandes.

Älskade Unge.

Och vardagsrummet har blivit spellounge.

Barnskratt med tonåriga undertoner letar sig kvittrande in till mig.

"Mamma! Mamma! Kom och titta!"

Kraschade bilar och det värsta är det bästa.

Och skratten.

De där kvillrande ljuvliga.

Smittande.

Och jag tänker att det är en ynnest att få uppleva både gråt och skratt, ilska och glädje.

Humöromslag från en sekund till en annan.

Njutigt varje minut.

Och jag menar det alldeles äkta och sant.

Det ÄR en njutning att få uppleva mina Barn i alla deras känslosvall.

Att få finnas där i varje stund.

Det är just min mening.

 

Frida

13 september 2013 22:14

Du är så stark! Önskar jag hade samma tålamod och ork. Känner hur jag ofta efter att jag blivit sur på trilskande och tjurighet önskar att jag hade reagerat annorlunda.

queenoflight

13 september 2013 22:17

Fast tålamodet och orken är olika för olika dagar. Hos Barnen och så även hos mig.
Och även jag önskar annorlunda vissa gånger, men njuter av de gånger som jag slipper älta efteråt ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi kör! Jag måste. Det är min Dröm. Allting löser sig. Bara mina köpare får sitt ja från banken, så kör vi. Tjohooo!!!! ...

Kanske att mitt inlägg från dryga året sedan återigen har blivit aktuellt. Jag vet inte. Men jag har ingen lust att panika fram ett beslut som jag var tvungen till förra vändan. Istället så tänker jag stämma i bäcken och redan nu fundera över a...

Just idag så finns det så mycket jag vill säga. Det har varit en dag full av känslor på alla sätt och vis och jag behöver få skriva av mig och ur mig allt som jag går och tänker på just nu.   Häromdagen så fick jag frågan vad jag skulle göra om...

Inser att jag nog måste börja "tvinga" mig själv att sätta mig ner en liten stund varje kväll, för att få lite snurr på den här bloggen igen.   Tvåan och Trean tycker att det är fantastiskt roligt att bläddra i min förra blogg. Den skrev jag näml...

Här går livet sin gilla gång...fast senaste veckan definitivt på sparlåga. En efter en har vi trillat dit i feber och hosta. Sån där segdragen feber som är tillräckligt hög för att inte orka något men tillräckligt låg för att inte däcka totalt i sä...