Alla inlägg under december 2013

Av queenoflight - 31 december 2013 23:12

Först.

Byt ut den vanliga godissmakande Bamsetandkrämen mot en ekologisk människovänlig örttandkräm. Förslagsvis barntandkrämen från Urtekram (eller vad den heter), med doft och smak av lakrits (tydligen).

OBS!

Se först till att Barnen AVSKYR lakrits.


Låt dem använda lakritstandkrämen i en vecka ungefär och se hur de går från tandbortsälskande Ungar till att sky tandborstningen (eller tandkrämen snarare) som pesten. Men precis som med pest eller kolera, så borstar de ändå. Bara mer och mer tvehågset och äckelmagat för varje dag. Dock alldeles frivilligt och utan försök att "glömma bort". Det tar dock bara lite längre tid INNAN de tar sig in till badrummet och själva tandborstningen går liiite snabbare för varje dag.


Tag sedan en Nyårsafton.

Jag körde på den år 2013.


Så här gick det till hos oss:


Barn nummer ett: Trean.


Plats: lilla toan på övervåningen.


Jag smög på av den vanliga Bamsetandkrämen på tandborsten medan hon placerade sig på toalettlocket.

Hon gapade stort men knep ihop ögonen så hårt av äckelfasa att rynkorna i ögonvrårna såg ut som stora solfjädrar.

Borsta borsta. En sekund. Borsta borsta. Två sekunder. Bors...

PING!

Utan att röra en fena, så slogs ögonen upp. Som på tecknad film. Så vitt uppspärrade av häpnad att de kunde mäta sig med hur stort hon gapade medan jag borstade.

"VAD är det för tandkräm?!"

Och - fortfarande utan att röra en muskel i ansiktet - så log hon med ögonen och njöt medan löddret sprutade. Yes, äntligen den där faaaarliga godistandkrämen igen!!


Barn nummer två: Tvåan.


Några timmar senare.

Plats: lilla toan på övervåningen.


Återigen så smög jag på av Bamsetandkrämen medan Tvåan satte sig på toalettlocket.

Stort gapande mun men inga ihopknipna ögon. Istället tittade de stint framåt och jag såg i både blick och kroppsspråk hur han stålsatte sig för tandkrämsmomentet. Åh jag riktigt såg hur äckligt han tyckte att det var, redan innan jag hade börjat borsta.

Borsta borsta. En sekund. Borsta borsta. Två sekunder. Bors...

PING!

Och utan att röra en fena, så spärrades ögonen upp av förvåning och jag kunde inte låta bli att fnissa inombords.

"VAD är det där för tandkräm?!"


Så nu vet ni hur det går till, gott folk.




Av queenoflight - 28 december 2013 10:53

Tvåan:


Subway Surfers. Granar att samla ihop. Sextio stycken. Tvåan hade samlat 13.

"Då har jag...femtio...FYRTIOSJU kvar att samla!"


Och:


"Mamma kolla! Det är nio avsnitt. För tre plus tre plus tre blir ju nio."

* * *

* * *

* * *


Långa tal kan han läsa ut.

Som 275.431

Han räknar tiotal uppåt och neråt och plus och minus med höga tal.

Hela tiden räknas det. Precis som med Storebror.

Läser gör han också. Hela tiden. På skyltar, mjölkkartonger, lådor, böcker, ALLT.

Och jag ler stort med hjärtat svällande av stolthet.

(och så pustar jag lite grand för att han verkar fixa det där. Jag önskar åt alla mina Barn att de skall slippa behöva kämpa med bokstäver och siffror)


Och engelska är han en mästare i, så liten han är (tack Minecraft och youtube!)

En dag på väg till skolan så hörde jag en storkille från sexan säga till en annan: Den där killen är superbra på engelska! Jag har hört det själv! Och han går bara i förskoleklassen!


Av queenoflight - 10 december 2013 22:17

Strykjärnet fick plockas fram i eftermiddags.

Dags för Nobelfestmiddag på skolan för Ettan och då var det finbyxor och kavaj som gällde.

Min stilige Prins.

...och när ytterdörren öppnades och han kom hem, så log han så finurligt och visade sedan superstolt upp vad han gömt bakom ryggen: Nobelpriset i Poesi!

Inramat med motivering och allt.

Guuu' så häftigt!

Nog för att jag visste att han var nominerad för ett pris, men poesi-kategorin var fullständigt otippat och överraskande för både Ettan och mig.

Han hade gissat på pris i matematik (hans favoritämne) eller historia och jag hade nog varit benägen att hålla med.

Men att han nu fick Nobelpriset i Poesi var en underbart härlig överraskning.

Skriva och fantisera har väl inte varit favoritsysselsättningen direkt, förrän han satte sig ner och började skriva en berättelse just inför Nobelpristävlingen. Då kom han verkligen in i det och ville bara skriva mer och mer och mer.

Och nu hade han skrivit en dikt och vunnit. Yey!!

Åååh jag är så himla stolt över min goa kille.


Av queenoflight - 6 december 2013 23:10

I brist på ord, så tänkte jag visa en bild för ovanlighetens skull.


Jag har både påbörjat och slutfört en xmas pudding-mössa vars beskrivning jag hittade i en bok av Debbie Bliss.

Mums blev den.

Trots "ful-garn" (läs:akryl... jag råkar ha ett litet lager kvar i garderoben, till garnbollar och dockkläder och sånt) men jag var sååå sugen på att provsticka den.

Så nu måste jag lägga en beställning på lämpligt fingarn och göra en till.


  

Skapa flashcards