Fyran fick feber igår, så idag har vi inte gjort många knop.

Eller, vi har gjort rätt mycket, men i lugnt tempo och i den takt Fyran orkat.

I förmiddags så åkte vi in till minsta grannstaden och köpte ett par begagnade Nike-skor till Ettan.

På tåget dit, så började Fyran plötsligt kaskadkräkas. Över hela sig, hela mig och en stor kräkspöl på golvet. Det var bara att dra av henne tröjan och torka upp med den. Lilla Gumman var alldeles kokhet, så det var nog skönt att inte ha så mycket kläder på sig när hon satt på ryggen sedan. För efter det så verkade hon pigga på sig. I alla fall för en liten stund.

Skorna bytte ägare och sedan gick vi och köpte chaithé och lite annat gott på Johansson's. Mums.

Kollade läget på Fyran och då hon verkade pigg, så tog vi en snabb repa med semi-storhandling inne på Coop medan vi väntade på nästa buss. Som tur är så stannar den precis utanför. Och jag hade dessutom kvar åksjuketabletterna i handväskan (från Västkustresan) så Tvåan slapp bli åksjuk på bussen hem. Annars så klarar han nästan inte ens en tiominutersresa med buss utan att börja hulka.  Effektiv 1,5 timme från vi gick iväg tills vi kom hem igen, måste jag säga.

Regn! kom det till slut. I fem minuter eller så. Och vattentunnan gapar lika tom som innan. Bara en liten skvätt på botten finns där kvar.

Inget mer kräks under dagen - jag tror att tågkaskaden kom sig av en febertopp - men väl famngos mest hela tiden och sovstunder från och till.

Runt 18-tiden så var det som att hon vaknade till ordentligt. Fortfarande feberhet, men hon började vilja gå runt - fast hålla handen, för det var fortfarande alldeles för febervingligt. Vi gick ut på tomten för att lukta på regnet som kommit och gått och där ville Fyran direkt gå fram till cykeln och klappa på cykelkärran. In en sväng igen och i hallen så satte hon direkt kurs mot min röda cykelhjälm. Hon drog med mig till den och gav den till mig. Sen tog hon mig i handen och gick till ytterdörren. Jag öppnade den och följde henne. Då gick hon direkt till cykelkärran och klättrade upp i den. Sen pekade hon uppfordrande på min hjälm och blev så nöjd när jag satte den på mig.

Hmm jag tror att någon var sugen på en cykeltur?

Det slutade med att vi drog iväg hela familjen. Dock behövs det fyllas på luft i cykelkärran, så vi tog bara en kort runda...och på tillbakavägen så bara "råkade" vi slinka in på Candystore. Vi hade nämligen provat att göra slush hemma enligt den här instruktionen (och den kan nog bli bra till slut, med lite förfinad teknik och frystider) och då frågade jag Ungarna om de ville köpa riktig slush. Vad tror ni att de svarade?

Dock var det en envis geting som hängde efter Ettan, tills han slutligen tappade sin slush i asfalten. För att inte tala om att han fyllde ena foppatoffeln i samma veva. Sicken otur. Så jag gick in för att köpa en ny.

"Va, skall du köpa en till allaredan?" frågade mannen bakom disken. Då förklarade jag läget... och då blev Ettan bjuden på en ny. TACK!!

Väl hemma så visade Ettan lite fotpositioner han lärt sig på boxningslägret han fick vara med på häromdagen. Så nu har jag TRE boxningsgalna Ungar här hemma haha.

Måste kolla upp om det finns någon familjeträning eller så, för både Tvåan och Trean vill så gärna.

Myspysig dag och kväll med mycket skratt och kramar och varma ord och lek och bus.

Ettan har visat boxning, Tvåan och Trean har beundrat och övat. Han har rättat till och berömt och kramat och de säger hur mycket de älskar varann och aaaaaaaaaaaaaaaah - förstår ni hur tokkär jag är i mina fantastiska Kids?

Lycklig.