Dagarna rusar vidare.

Nedräkning till sommarlov.

Mycket ledigt. Mycket aktiviteter.

Och så har ju fotbollssäsongen dragit igång på allvar.

Alla de tre Största spelar nu. Och det är matcher och sammandrag och fotbollens dag och ja jisses. Blir jag inte fotbollsmorsa av det här, så...

Dock så inser jag.

Att det är inte för storhandlingens skull.

Eller skjutsa till skolan vid spöregn/snöstorm/orkanvindar.

Inte heller för semestrar.

Eller akutenbesök.

Utan för att inte missa alla bortamatcher så bara MÅSTE jag ta körkort.

Så är det bara.

Jag satsar på att kunna fylla bilen till nästa säsong, så har jag ett år på mig att klara det haha.

Har idag tagit steget och ringt den lokala vitvaruhandlaren och fått pris och tips på en bra NY diskmaskin.

Det får det lov att vara värt.

Jag skall försöka kika in till dem under veckan och fixa allt.

Kylskåp som passar på bredden var dock svårare att hitta, men killen i telefon lovade att fortsätta spana.

Det enklaste vore väl att införskaffa nån sån där snygg SMEG-variant (såg en billigare av annat fabrikat när Tjejerna och jag var till stan senast. Trean tyckte absolut att vi skulle köpa den orangea) och ha den fristående ute i rummet. Men det finns det tyvärr inte plats till.

Nu är det sängdags.

Bok och dela täcke med varm sovBebis.

Mycket bra.

Nattinatt!

Gårdagskvällen visade sig bli minst sagt skitspännande...

Med en storliten i famnen - precis som just nu - mest hela tiden, så blir det inte så mycket skrivet.

Jag har ju så mycket tankar som trängs och vill ut, men pekfingervalsen är liksom ingenting för mig. Det går fööör långsamt och blir bara frustrerande. Därför skriver jag ingenting istället haha.

Nåväl.

Soliga vårdagar med studsmatta och gladhumör gör att huset fylls med extraextra kids och det är Mamma Mias magiska pannkakskiosk och bullbak dagarna i ända.

Åh vad jag älskar att vara Hemmamamma och finnas här när Ungarna kommer hem från skolan. Och ytterligare några månader till så får jag vara just det, inklusive ett helt långt ledigt sommarlov innan allvaret börjar igen.

I augusti börjar min snart ettåring på förskolan (hugaligen!!! Jag fasar redan för det, för det blir värre och värre separationsångest från min sida för varje Underbaring haha. Tur att hon skall börja på bästa avdelningen i alla fall. Det gör det lite lättare) och den 1 september återgår jag till jobbet. Även där med dubbla känslor. Jag längtar efter mina kollegor. Men åh så jag skulle vilja stanna hemma längre...

Nä, over and out för denna gången.

Återkommer när det blir tillfälle.

Jag skulle nog behöva en bloggutmaning för att få lite fart på skrivandet.

För jag behöver ju skriva. Jag känner det i hela kroppen. Men jag vet inte hur jag skall börja.

Någon som har några tips på en bra utmaning?

Och idag drog vi på oss skönaste brallorna och ringsjalen och tuffade iväg till grannstaden för att införskaffa SJUåringspresenter. Wow. Hur hände det? SJU år liksom. Jisses. Det är så svindlande stort att jag inte ens fattar hur omöjligt det är att greppa.

Fikade lite chai latte och en väldans syrlig och fil(??)smakande smoothie (urk, inte speciellt god måste jag säga) och sedan blev det Stadsbiblioteket en sväng för att Trean hade myror i brallan och Fyran en hel myrstack. Läste lite, lånade lite och sen var det tågdags igen.

Trädgårdsbus och finaste S och ungarna kom och lekte en stund i solen.

SEN drog det igång.

Fyrans lite småkletiga öga från i morse började helt plötsligt rinna som tusan. Och Trean fick huvudvärk och var plötsligt jättevarm (feber konstaterades) och orkade ingenting mer än att ligga nerbäddad med gosefilten i soffan, så kompisen fick gå hem.

Vi får väl se hur mycket kalas det orkas med imorgon då... Det är tur att kompiskalaset inte är förrän till helgen. Då har Tvåan bjudit några killar från klassen och två kompisar från klassen över. Lite lagom så där.

Nä, fixa iordning morgonbrickan och förbereda paketjakten med ledtrådslappar kanske.

Sen skall jag försöka få några timmars sömn innan natthostan hos Ungarna sätter in...

Nattinatt!

Rumsrokaden blev toppen.

KAOS i ett par dagar, något mindre kaos i någon vecka och ännu är inte varendaste liten bok flyttad.

Men det blev verkligen toppen.

Glädjande och lättande besked efter hjärnröntgen och blodprover.

PUST!

Nu släpper jag pausknappen och drömmer fritt igen. Yey!

Och idag var det ljuvlig vårkänsla i luften.
Utenjutardag.
Fika, lek och hamburgerkiosk.
Gunga, hänga årets första utetvätt och klippa ner fjolårsvisset.
Solvärmen rensar trilskande bihålor och förkylningsontig kropp.
Och Fyrans hostnatt är ett minne blott när hon lyckligt njuter av grässmak och rutschkana i Syskonens trygga famnar.
Kvillrande skratt när gungan killas i magen så där hisnande.

Nu tänker jag krypa ner till sovvarm Bebis och snosa henne i nacken tills jag somnar.

Kanske får jag några fler timmar sömn än tre inatt.

Det var ett under att jag inte somnade helt under Melodifestivalsfinalen ikväll. Tvåan ville så gärna se den och honom fick jag väcka precis när Yohio sjöng - det var ju favoritlåten. Sen var det som att han kom in i andra andningen och vi låg och gosade i soffan. Min stora nästan-sju-åring och jag. När allt var över så stupade han i säng, kramade mig varmt och sade med lycka i rösten, att det här var den bästa-bästa-kvällen.

Nu är det nedräkning till först födelsedag. Och sedan Gladiatorerna-premiär (och jag kan säga som så, att även jag ser fram emot Gladiatorerna. Mmmm Bullet... hehe).

Nä, i säng med mig.

Kanske tänker jag bli bättre på att skriva oftare.

Kanske inte.

Jag vet ju att jag saknar orden och att det är så fantastiskt kul att kunna gå tillbaka och läsa...samtidigt som jag inte har någon större lust att sitta vid datorn.

Hmm nåja.

Nattinatt!

Idag nostalgitrippar jag snart ett år tillbaks i tiden.

Älskade Fyran.

Vilken njutigt intensiv dag vi fick, där i början på maj.

På repeat. 

Då som nu.

Fördel med lekrum (och sovrum för Tvåan och Trean) NERE:

De är ändå alltid här nere och leker. 

Och vid fikabesök så kan man sitta och babbla i köket, men ändå ha koll.

Jag finns nära på kvällen om de vaknar av mardrömmar eller kissnödighet. Åtminstone så länge som jag är vaken och tittar på tv och eldar.

Bara att skyffla in leksakerna i vardagsrummet i rummet bredvid och så ser det rätt oki ut på en gång, utan att behöva springa i trappan.

Nackdel med detsamma:

Leksakerna kommer inte enbart att befinna sig i lekrummet, utan även invadera hela nedervåningen. Fast så är det ju i dagsläget ändå haha.

De måste ta sig uppför mörka trappan för att komma till mig där uppe. På något vänster så känner de sig mer bekväma med att tassa nerför trappan.

Fördel med lekrum (och sovrum för Tvåan och Trean) UPPE:

Alla Barnens rum är samlade på övervåningen och de kan lätt få vara ifred. Ett från-och-till-behov som blivit större ju större de blivit.

De kan fritt leka med smålego och playmo utan att behöva jaga iväg liten Lillskrutta som tycker att det är väldans gott att smaka på playmohår och legohjul.

Det är husets största rum och går lätt att dela av till två lite mer "på riktigt" om det skulle behövas.

De får plats med alla sina leksaker och pryttlar, men har ändå en stor lekyta på golvet.

Hela övervåningen blir till för mina Underbaringar, vilket är najs.

Nackdel med detsamma:

Bärandet av leksaker upp och nerför trappen stup i kvarten.

Fördelar för mig att  ha mitt och Fyrans sovrum (och pysselrum) NERE:

Dörrarna kan alltid stå öppna för största möjliga genomströmning av värme runt-runt på nedervåningen.

Fyran kan ligga i sängen och sova på kvällen medan jag sitter i rummet bredvid och stickar/eldar/surfar/kollar tv och jag hör henne utan att behöva springa halvvägs upp i trappen (jag hör i syner oftast nämligen haha).

Nackdel med detsamma:

 Att min säng blir en lekplats.

Att inte höra direkt när någon av de större Barnen blir ledsna på natten.

Fördelar för mig att  ha mitt och Fyrans sovrum (och pysselrum) UPPE:

Storsängen kan behållas i viss utsträckning.

Nackdel med detsamma:

Att inte höra ordentligt om Fyran vaknar på kvällen medan jag sitter nere och  stickar/eldar/surfar/kollar tv.

Fast fördelar och  nackdelar är just fördelar och nackdelar JUST NU. Om en månad kanske det blir rumsrokad igen haha. 

Egentligen känns det allra, allra bäst att alla vi sover på ett och samma våningsplan och i samma storsäng. Som vi gör nu. Jag gillar att ha Klanen samlad.

Men Ettan behöver och vill ha ett eget rum igen. Även om han nog helst vill sova kvar i storsängen också.

Tvåan och Trean är inne i ett lekstim och vill i och för sig ha egna rum på ett vis, men vill inte sova ensamma. Nu får de sova tillsammans genom att de får dela rum och får de det större rummet där uppe går dessutom lättare att dela av "på riktigt" om så är.

Och på ett vis så vore det najs att få ha ett eget rum jag med. För sömn och pyssel.

Hmm det lutar åt att jag tar rummet här nere.

Då har jag även koll på ytterdörren hehe.

Men ni som känner mig och vet vad jag har varit med om i fråga om bränder, kan kanske också förstå mina tankar kring att vara själv med Fyran på nedervåningen och ha resterande tre sovandes på övervåningen... Hmm.

Men jag behöver mer input.

Bombardera mig med fler synpunkter och fördelar/nackdelar!!! 

Snälla haha!!